Overraskelser of the year

26 Dec

Det sägs att året går mot sitt slut. Att det typ igår eller i dag eller i förrgår var vintersolståndetellervaddetheter och att det förbannade mörkret snart måste vika hädan. Och att det är jul.
Jag fattar ingenting. Jag mest sover, går upp tidigt, jobbar. Åker hem, svär över bussarna i stan, väntar på att få gå och lägga mig. Sover. Stackars Emil.
Men ett helt år har alltså snart gått. Sedan vår lilla nyårspuff i ett iskallt Mariannelund.

Jag tänkte försöka summera, och jag tänkte göra det på temat Överraskningar.

Den första överraskningen var  att det kunde bli så vansinnigt kallt i södra Sverige. Som Mariannelund över nyår. Som Sälen i början av januari. Som Örebro i mitten av januari. Ja, frosten sitter på insidan.

Ja, Sälen bjöd också på överraskningar: tänk att det är så kul att vara på skidsemester med farbror!

Där i januari fick jag överraskande nog frågan om att vara med i Styrelsen i kyrkan och överraskande nog tackade jag ja.

I februari överraskades jag över hur fin en arbetsplats kan vara. Hur kul det kan kännas att gå till jobbet, och hur roligt man kan ha med sina arbetskamrater. På praktikens fösta dag kände jag: Här vill jag jobba.

I mars överraskade jag Emil med en hemlig födelsedagsfest, och i och med det överraskade jag mig själv med att lyckas hålla något hemligt alldeles in i det sista.

Och så dog farfar och jag överraskades av hur fridfullt allt var. Som att han blev frisk i och med det sista ansträngande andetaget. Och att jag aldrig mer behöver vänta på det telefonsamtalet.

Efter att sent om sider fått ett sommarjobb överraskades jag första dagen med nyheten att jag var resurs och alltså skulle jobba på två avdelningar – jag var nog mer förvirrad än alla dementa sammantaget till slut.

Sommarens överraskning var ju också Oskar Linnros (däremot var det ju ingen överraskning att även hans låtar går att lyssna sönder).

Robyn överraskade också. Det är nog inte förrän i år jag har förstått mig på hennes storhet!

På sommarens varmaste dag gifte sig två av mina vänner på ett hemligt ställe. Överrumplande sagolikt. Jag nynnar ofta på ingångslåten, som i sig var en stor överraskning för min del.

Jag överraskade mig själv dubbelt år 2010 då jag även lyckades hemlighålla firandet av vår första bröllopsdag. Lars Winnerbäck och Laleh höjde feststämningen (Sophie Zelmani sänkte den överraskande nog) i Brunnsparken och jag hade tagit med goda hemgjorda ciabatta. Emil var förstås med. Han blev också överraskad.

Sommaren avslutades med en relativt spontan krakow-resa tillsammans med härliga Bernberg. Vi blev nog alla överraskade av staden och resan – fantastiskt roligt.

Hösten överraskade med underbart fint väder nästan varje dag (som jag minns det iallafall) samtidigt som jag överumplades av tristess och rastlöshet. Det byttes ut mot konstant trötthet så fort jag börjat praktiken.


När jag firade examen överraskades jag av att Emil är så duktig på att pyssla och att jag fick så många fina presenter från alla möjliga vänner. Och den bästa bästa hemmasnickrade fotpallen av pappa.

Mia Skäringer överraskade med sin bok som jag köpte som sen tjugofyraårspresent av presentkort. Den är emellan åt riktigt, riktigt, riktigt bra!

Dessutom överraskades jag av hur stor skillnaden är mellan att plugga och jobba. Att en av oss jobbar istället för att plugga. Och så klart: att jag fick det där jobbet på den där braiga kliniken.

Och härom dagen överraskades jag av en snäll snäll taxichaufför som personligen åkte hem till mig och lämnade min mobiltelefon som några timmar tidigare hade glidit ur min jackficka och in mellan sätena i hans bil.

Slutligen: Den där kylan och all snö som inledde året bara fortsätter att överraska!
Ps. En icke-överraskning är hur få bilder jag tar, särskilt sommartid tydligen. Det är annat med den här tjejen! Ds.

Annonser

3 svar to “Overraskelser of the year”

  1. Kristin 30 december, 2010 den 23:41 #

    Först tänkte jag tacka för komplimangen men sen insåg jag att du ju bara skriver att jag tar _många_ kort! Haha! Det behöver ju verkligen inte betyda något positivt 🙂

    • Linda 31 december, 2010 den 08:34 #

      Haha, fast jag tycker ju att du tar väldigt bra kort också! Det har jag väl sagt hundra gånger? 🙂
      Fast nu undrar jag: eftersom jag skrivit motsatsen många-få, men du tolkade det som att du tog bra bilder – tar jag dåliga då menar du?

      • Kristin 6 januari, 2011 den 19:28 #

        det menar jag då rakt inte att du gör. men i stort kan man se vissa mönster i det där; det kan hänga ihop. anledningen till att jag tar bra bilder är ju inte att jag är så vansinnigt tekniskt intresserad – jag tar bara RIKTIGT många bilder. jag vet nog få riktigt bra fotografer som inte också tagit många bilder … make:ar det sense?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: