Archive by Author

Hej Mariannelund

2 Nov

Hej Emil och Linda!

Hur mår ni?  Har träffat Josefine nu två helger i rad och då har jag liksom kommit och tänkt lite extra på er! Hur har ni det där nere i småland? KRAM från örebro

Annonser

frisk luft och höst!

5 Sep

Det är något magiskt med att snöra på sig vandringskängorna och ge sig ut och vandra. Det är få ställen där tankarna kan flyga flyga så fritt och luften är så klar, som på fjället. Hade glömt bort hur härligt det är och på vägen upp kunde jag inte hålla tyst utan utropade flera gånger till mina medvandrare – Det här skulle fler göra, det här skulle alla behöva!

Högst upp på fjället la vi oss raklånga på marken och blickade upp mot skyn.  Efter en lång stund, sa en av mina vänner – Nu, nu är jag redo för ett år till.

Vi andra förstod precis vad han menade och kunde inte annat än att hålla med.  För nu mina vänner – nu är det höst.  Har ni känt det? Jag tycker att det är fint. Jag gillar krispigheten i luften och jag gillar att se naturen skifta färg. Jag gillar att gömma mig i stora stickade tröjor, snurra på mig långa halsdukar och tassa runt i raggsockor stickade av mormor.

Lika tacksam som jag är för den långa och härliga sommaren, lika tacksam är jag för att det nu är hösten. Jag är redo – är ni?

Vad lyssnar ni på?

28 Maj

Musik alltså! Jag är en sån där som lyssnar massor vissa perioder och knappt inget alls andra perioder. Är tyvärr också ganska dålig på att hitta ny musik. Hittar jag något lyssnar jag liksom på det om och om igen.  Idag är jag helt ledig och lyssnar bland annat på  Jonathan Johansson – Aldrig ensam

I det fina tunna ljuset
Står jag och väntar tyst
Sommaren är framför
Kvarteret nästan tömt
På människor och känslor
Ingen rörelse någonstans

Aldrig, aldrig ensam
Alltid ensam här
Aldrig, aldrig ensam

Men den fina tunna linjen
Mellan våran värld och din
Skär igenom varje ljud
Genom varje utsträckt tanke
Varje ansats att förstå
Varje sång jag någonsin sjöng
[ Lyrics from: http://www.lyricsmode.com/lyrics/j/jonathan_johansson/aldrig_ensam.html ]
Aldrig, aldrig ensam
Alltid ensam här
Aldrig, aldrig ensam

Jag har längtat efter våld
Efter hämd och mer förnedring
Men den stora stora rädslan
Är inte här ikväll
Och det ekar mellan husen
Ingen rörelse någonstans
Bara fina tunna ljuset
Mellan våran värld och din

Aldrig, aldrig ensam
Alltid ensam här
Aldrig, aldrig ensam

Aldrig, aldrig ensam
Alltid ensam här
Aldrig, aldrig ensam

Vad lyssnar ni på? Fler tips efterlyses!

När man är åtta år är man ganska stor och samtidigt ganska liten

13 Maj

.. Man är så pass stor att man kan vara iväg med kompisarna en fredagkväll för att leka, äta pizza och kolla på film OCH vara uppe hela natten eller i alla fall till kl tolv.  Och man är till och med så pass stor att man kan låtsas som att man inte alls tyckte att spökberättelsen var särskilt läskig fast man egentligen tyckte det. Men man är samtidigt så pass liten att det kan kännas både spännande och läskigt (!) att sova borta och tur är väl att man är så pass liten att det fortfarande är helt okej att sova med en ankis, en vildis (vildsvin) och en apis bredvid sig i sängen.

Man kan vara så pass stor att man kan alla trix som finns (?) på longboarden, man kan tala rövarspråket flytande och man kan namnen på alla (!) Harry Potter-karaktärer som finns. Men man kan också vara så pass liten att man blir ledsen när ens kompis inte vill leka med en längre, när man inte vinner den där tävlingen och när man drömt en mardröm som man vet inte var på riktigt men som kändes jätteverklig. Och man kan också vara så pass liten att man oroar sig för kompisen vars föräldrar ska skilja sig och man kan börja gråta när man är jättetrött och inte förstår hur sovsäcken ska få plats i sin påse.

I helgen har jag hängt med en gäng åttaåringar, det var kaos (som det ska vara:)  Har full respekt för småbarnsföräldrar och är också väldigt glad att jag och några till fått förtroendet att ta hand om deras barn. Jag har lärt mig massor i helgen. Men trots att jag i en åttaårings ögon är vuxen – ja till och med lastgammal (!) – känner jag mig fortfarande som att jag är åtta år (!) ibland. Ganska stor men samtidigt ganska liten.

Bild   en trött, en ankis och en zoombie!

Påsk people!

5 Apr

Hej!

Det är jag som är Frida. Blidde tillagd i denna fina lilla sammanlagtgrupp för ett par veckor sen och jag kommer dyka in här lite då och då med inlägg om lite av varje.   fint det här,  känner mig ärad! tänk va, allt som ligger mig närmast om hjärtat på ett och samma ställe – människor, kommunikation och kreativitet! en plats för stora och små funderingar, för tankar,  ideér,  ord och vänner!

just nu  packar jag väskan inför påskhelgen och tänker på ett twitterinlägg av ann heberlein.

”uppriktigt sagt tycker jag att det är läge att tänke över sina synder. inte för att skämmas utan för att ta sitt liv på allvar”

tycker egentligen inte om att rycka saker ur sitt sammanhang men denna gången gör jag ett undantag.  (diskussionen som följde finns i Anns twitterflöde).  å ena sidan är jag en stark förespråkare av att inte ta sig själv på för stort allvar (skämt åsido) – Men jag längtar också efter att ta mitt liv ännu mer på allvar.  att gå i en riktning,  att handla rätt och riktigt och göra medvetna val, att älska min nästa och så vidare.  men för att göra det måste jag börja med mig själv och min egen synd. svårt. Tänker passande nog ta påskhelgen åt att tänka vidare på detta.

Trevlig helg och Glad Påsk!